whiteelephant

Musik är kul. En inte särdeles nyskapande insikt, men ändå. Specillt kul är blandskivor.

Jag har alltid tyckt att tanken med blandskivor är ganska dum. Samtidigt som jag självklart även älskar dem helhjärtat, för jag är trots allt musiktönt och musik töntar måste tydligen älska blandskivor. Men om man tänker efter så är "Ge mig en blandskiva och jag vet vem du är"-principen ganska förnedrande. Jag tror inte att människor är som låtar. Jag tror definitivt inte att en människa ryms på 75 minuter indie-pop. Om man gör det behöver man nog gå frigörande dans. Eller annan valfri hitta-sig-själv process.

10 låtar som beskriver mig om jag kunde beskrivas på 10 låtar
Wagners "Tristan och Isolde"
Frida Hyvönens "Birds"
Denisons Witmers "Stations"
Freshly Grounds "do be do"
Barbro Hörbergs  "Ögon känsliga för grönt"
Vampire Weekends "Oxford Comma"
Joni Mitchells "River"
Gabriel Faures "Apres un Reve"
The Bands "Stage Fright"
Final Fantasy-themesong

Välkommen med din kvalificerade gissning om vem jag är. Alla bidrag uppskattas!

Outfit: en okänd mailadress i röd tusch
Chai Latte: Det verkar så äckligt